Giuseppe Verdi (1813 - 1901) 2003-09-07
Italiensk kompositör. Född och uppvuxen i Busseto i Norditalien. Som tioåring började Verdi umgås med familjen Barezzi och "Signore Antonio", en rik köpman i Busseto. Han insåg snart Verdis musikaliska begåvning. Det var Antonio Barezzi som till stor del finansierade Verdis musikstudier i Milano och hela livet kom Barezzi att bli Verdis andlige fader. Verdi gifte sig även med dottern i huset, Margherite Barezzi, och fick med henne två barn.
Verdis första opera Oberto (1839) blev en stor succé på La Scala. Året därpå miste Verdi hela sin familj. Verdivar tillintetgjord av sorg och beslöt sig för att ge upp sin tonsättarkarriär.
Nebukadnesar Men när Verdi råkade få se librettot till Nebukadnesar var han åter fast i sitt komponerande. Fångarnas kör "Va pensiero" är ett av de mest spelade körpartierna i operalitteraturen. Operan blev en stor succé. Framgången med Nebukadnesar inspirerade Verdi och de närmaste nio åren (1844- 1853) komponerade Verdi inte mindre än 14 operor, mer eller mindre kända:
- I due Foscari
- Jean d Àrc
- Altzira
- Attila
- Macbeth
- I Masnadieri
- Jerusalem
- Il Corsaro
- La battaglia di Legnano
- Luisa Miller
- Stiffelio
- Rigoletto
- Trubaduren
- La Traviata
Denna så oehört produktiva tid kallade hans själv "sin tid på galärerna". År 1853 hade La Traviata premiär på Teatro La Fenice i Venedig. Librettot är skrivet av Francesco Maria Piave efter Alexander Dumas roman Kameliadamen. Rollen som den lungsjuka Violetta var för övrigt en av Maria Callas stora roller på La Scala.
Under dessa år återvände Verdi till hemstaden Busseto tillsammans med sin nya livsledsagarinna, den kända sångerskan Giuseppina Strepponi. Verdi var en stor naturälskare och mycket intresserad av jordbruk. År 1851 flyttade Verdi och Strepponi till godset St Agata, i närheten av Busseto. Nu följde en lugnare period i Verdis liv och han ägnade sin tid åt jordbruket på sitt gods. År 1855 hade den Sicilianska aftonsången premiär för att några år senare följas av Simon Boccanegra och Maskeradbalen. Maskeradbalen är inspirerad av mordet på den svenske kungen Gustav III. Men av politiska skäl tillät inte censuren att operan handlade om ett kungamord. Handlingen lades istället till 1600-talets Boston. Numera spelas dock operan med den svenska handlingen.
Operan Ödets Makt var ett beställningsverk för operan i St Petersburg och sattes upp på Marinskijteatern år 1862. Ödets Makt är Verdis 22:a opera. Operans stora uvertyr framförs ofta som ett självständigt konsertnummer. Den röda tråden i operan är kärleken mellan Leonora och Don Alvaro, vars kärlek till varandra är dömd på förhand. Ödet krossar deras drömmar om lycka. Verdi var dock inte nöjd med den första versionen utan arbetade om finalen och overturen. Operan framförs numera nästan enbart i sin omarbetade form.
Även operorna Don Carlos och Aida var beställningsverk. Den senare hade premiär till Suezkanalens invigning i Kairo år 1871.
Verdi planerade nu inte fler operor, men han återupptog arbetet med ett Requiem som en hyllning till den store italienske diktaren Alessandro Manzoni. Verdi var nu över 60 år och avsåg att definitivt att dra sig tillbaka till sitt gods St Agata. Men ännu två verk skulle han komma att skapa på sin ålders höst, Otello och Falstaff. Många musikkännare anser dessa två sista operor vara Verdis mästerverk. Verdi var påverkad av Rossinis musikdramatik och den italienska bel canto-traditionen. Hans melodirikedom, äkthet, intensitet förmedlade en enkelhet och direkthet i musiken men gav den samtidigt en intensiv, mänsklig och känslosam prägel. Efterhand fick musiken en allt mer dramatisk karaktär. Verdi deltog aktivt i den nationella kampen för ett fritt Italien. Människans frihetslängtan och kamp mot förtryck är genomgående teman i många av hans verk. Verdi var mycket politiskt intresserad och en stor patriot. Han blev något av en nationalhjälte genom sina operor och frasen "Viva Verdi" var underförstått Viva Vittorio Emanuale R d Ítalia, dvs kungen, symbolen för ett enat Italien.
Verdi avled år 1901 och begravningståget genom Milanos gator följdes av tusentals människor sjungandes Va, pensiero, Fångarnas kör, ledda av den store dirigenten Arturo Toscanini.
Elisabet Hagman Kindgren
|